Hej på er alla vänner!

Nej det är ingen ni känner.

Men ni vet vem jag är,

och nu är jag här.

Jag vill leka och busa.

Oj, nu ser jag något som får hjärtat att rusa.

Ett långt och gyllenblont hårsvall.

Jag kan inte hejda mig, det känns som ett kall!

Det  närmar sig och jag ser min chans.

Ett hopp och så plötsligt, omgiven av härlig hårglans.

Jag gosar in mig en stund i gyllenglansen och gör mig redo att bygga mitt bo.

Här trivs jag, det må ni tro.

Kan inte behärska mig, ett högt glädjeskutt.

Oj, jag släppte visst en prutt!

En pojke vänder sig om och möter min blick,

Jag ger honom en glad hälsningsnick.

Han pekar på mig och börjar skaka.

Han har fylligt brunt hår, hur skulle det smaka?

Hinner inte tänka mer förrän det hörs ett högt sus.

Pojken har fått luft och skriker med all sin kraft: Titta! En LUUUUS!

Får hålla för öronen för att inte bli döv, oj vad de kan skrika de små.

Nu går det fort, hallå vart ska vi gå?

En dörr öppnas och vi är framme, i hemmets vrå?

Ja, det verkar så.

Möts av medel och kam för att få bort mig och mitt tilltänkta hus

Oj, oj allt snurrar, vilket rus.

Jag klarar mig ändå,

och jag låter dig gå.

Jag hittar en annan fluffig plats,

att bygga mitt nya hårpalats (bild på en vit och lurvig matta).

Måste gömma mig bra, vill bara ha ro.

Och en trygg plats att bygga mitt bo.